Att försöka förklara det här med dans för någon som inte dansar.

När mina vänner ser bilder på mig när jag dansar foxtrot undrar dom varför jag blundar och ser så allvarlig ut. Varför vi dansar så nära varandra, om vi är kära i varandra. Varför många av dom som jag dansar med är ett par(eller många) år äldre än mig och hur jag skulle göra om någon som var äcklig, läskig eller ful ville dansa så där nära. Andra rynkar på näsan och säger att dans endast är ett lodrätt uttryck för ett vågrätt begär.

Alla dom här frågorna och påståendena är helt klart berättigade. Men jag tror inte att en enda som har fastnat i ”dansträsket” skulle komma på att ställa dom. För mig handlar det inte om att hitta ett ragg för kvällen, för vissa är det kanske så. Däremot tror jag att dans för alla som går dit handlar om närhet, om behovet att träffa andra människor, om ett behov av beröring. Om någon tycker det är fel och snuskigt så får det tala för dom. Jag skulle istället vilja kalla det mänskligt och naturligt.

Det är en fantastik grej egentligen. Att kunna gå ut en fredagkväll och kramas och få bekräftelse, istället för att supa sig full för att våga komma någon nära. Sen är dans sjukt roligt och hälsosamt också, man får röra på sig och skatta. Efter ett tag börjar man lära känna andra som dansar. Man åker på dans inte bara för att dansa utan också för att veta hur andra har det, höra om deras vardag och träffa nya vänner. Jag tycket absolut att alla ska våga sig ut på en dansbana någon gång i livet och testa på hur det är. Det är kanske inte för alla, men helt klart värt att prova på. Sen måste man faktiskt inte dansa med någon som är obehaglig eller full, man får säga nej. Och det finns inget krav på att kramas så där jättenära med alla eller ens någon, det får man välja helt själv.

Sen är det inte så konstigt att hälften av dom som går ut på dans är i ett förhållande med någon som också dansar. Attraktion och närhet får ofta det resultatet. Har man kemi med någon och träffar dom och dansar en gång i veckan så är det väl inte jättekonstigt att det leder till något mer? Vad som är viktigt att veta är bara att dom flesta inte har den iställningen till alla man dansar med, att dansen i sig är den största anledningen att man går dit. Jag menar, borde inte alla dom där som blev kära i varandra på dans ha slutat gå på dans om det var den enda anledningen? Nej, mer dans åt folket! Det är det enda stället där vi stela svenskar får kramas och ha de bra utan att det anses vara konstigt(i alla fall inte av dom andra som är där och snurrar runt på dansgolvet).